lördag 31 mars 2012

Road to Örebro - Tale of a Subpartisan del Tre.

Bigger Wall of Metal eller Hur Jag Åt Fikabröd Till Middag
Nästa runda började omgående. Jag blev mycket riktigt ihopparad med mannen med det snyggaste efternamnet i hela Warmachinesvärlden: Miranda. Dock vill han kalla sig för Muffin och det ska jag göra hädanefter.

Muffin kunde välja mellan att spela eGaspy eller Mortenebra. Han valde Mortenebra och hans lista såg ut ungefär såhär:
Mortenebra
Deryliss
Deathjack
Reaper
Slayer
Slayer
Stalker
Stalker
Tartarus
Min Banethralls + UA
Necrosurgeon + Stitch Thralls
Max Mechanithralls
Warwitch Siren
Warwitch Siren

Jag inser att det inte kan stämma då det är en hel massa för mycket poäng. Det viktiga var att det var en massa jacks med två sirener, McThralls samt Banethralls.

Jag vann återigen initiativet och valde sida så Muffin fick börja. Vi spelade ett scenario där man antingen kan ta kontrollpoäng genom att ta ett interaktivt objektiv i mitten, eller så kan man ta motståndarens cirkel som ligger snett bakom objektivet till vänster.

På min högerflank så avancerade McThralls jättefort och en Stalker försökte komma runt mina linjer. Jag möter upp med Black Ivan, Harkevich och min Dödsstjärna. SOm tur är för mig missar Muffin att flytta med sin Necrosurgeon och på en runda skjuter jag ihjäl alla McThralls utan en med Dödsstjärnesprej, samma runda feater jag och Black Ivan dödar den sista McThrallen innan han chargear in i en Slayer tror jag. Harkevich och Joe tar han om den ensamma Stalkern och Necrosurgeonen som senare springer upp in i zonen. Som vanligt avgörs det hela på min vänsterflank.

Där får jag in en synkroniserad charge över Muffins linjer på min featrunda. Berserkern slammar in i Deathjack, missar men det tar Deathjack två rundor att ta kål på honom och ge sig in i striden. Decimatorn tar sig an en Slayer och en Bane Thrall tillsammans med Maraudern. Samtidigt håller mina Shocktroopers en sköldvägg mellan dessa två strider. Som svar ger sig Banes på dem och studsar ordentligt. Det blir ett grindande av sällan skådat slag och jag förlorar nästan ingenting utan maler sakta ner hela linjen.

Till slut måste Muffin desperat försöka ta sig igenom med en trample till Harkevich med Deathjack (som för övrigt kastat en miljon Doomspirals på Berserkern och därför är Harkevich ganska skadad). Som tur är för mig så stämde mitt ögonmått medan Muffins inte gjorde det och han stannar mellan objektivet och Maraudern.

Muffin blir så där uppgiven som man blir när ingenting funkar och min sista runda så står Mortenebra, en Stalker och en Reaper i min offensiva zon. Reapern har jag för övrigt kastat dit i ett försök att träffa Mortenebra med Black Ivan. Den landade på något annat, Deryliss tror jag. Jag laddar upp Ivan med 3 fokus och Maraudern med 2. Muffin ber mig om att bli dödad av Black Ivan. Jag lyssnar inte, utan slammar Reapern över Mortenebra med Maraudern och båda dör rejält.

Jag wipear hela Muffins armé och det tar sin lilla tid så vi är sista paret ut i den här rundan med någon minut till godo. Jag inser nu att vi glömde att när jag dödar Mortenebra så inte bara får jag poäng för att ha dödat hela hennes battlegroup (det fanns ju en Stalker kvar) utan dessutom ska man ju räkna kontrollpoäng, så där borde jag fått en. Nåja, så kan det gå.

Snabbt som attan göres nya pairings och mer om det kommer komma i:
Road to Örebro - Tale of a Subpartisan del Fyra.
Cassius' Clay eller Pirrekurrs Värsta Match i Mannaminne

fredag 30 mars 2012

Road 2: Cygnar vs Dan i Örebro


Den här gången blir det inte ens några bilder för jag var tvungen att använda min iphone som timer. Jag skulle möta Linus från Borlänge som hade två Cygnar-listor att välja mellan, en eNemo (tufft) och en eCaine (typiskt). När jag valde lista här så ville jag inte använda eAspy ifall att jag skulle få möta eCaine, visst att jag kan skydda mig med molnen men det kräver viss skill att hålla honom borta. Terminus däremot skulle kunna funka helt okej mot eNemo och han har en tendens att frustrera episka Caines. Terminus it is.
Linus valde eCaine till mitt stora förtret, jag har aldrig mött eNemo så det hade varit roligt.
Det här kan vara eCainelistan:

Captain Allister Caine
* Ironclad
* Thunderhead
* Squire
Arcane Tempest Gun Mages
* Arcane Tempest Gun Mage Officer
* * Hunter
Black 13th Gun Mage Strike Team
Lady Aiyana & Master Holt
Anastasia di Bray
Captain Arlan Strangewayes
Gorman di Wulfe, Rogue Alchemist
Harlan Versh
Reinholdt, Gobber Speculator
Stormsmith Stormcaller
Stormsmith Stormcaller
Stormsmith Stormcaller

Det gamla vanliga med en stänk av nytt. Thunderhead är rätt ovanlig att se trots att han funkar bra mot infanterisvärmar, så jag var tvungen att se upp för en vidrig elpuls. Det värsta som kunde hända mig var Thunderhead-puls, B13 som skjuter bort mer av Terminus screen/förkläde följt av Aiyana som kysser honom ---> eCaine-feat. Mina prioriteter  var med andra ord att hålla mig borta från Thunderheaden, döda Aiyana så fort som möjligt och att feata så fort minst 2-3 själar kan sugas in. Scenariot var Close Quarters så mitt mål var att dundra framåt i den patenterade banebollen med Terminus som ankare långt fram. Jag skulle hålla honom borta från min cirkel och röra in så mycket tjafs som möjligt in i cirkeln på hans sida av planen för att  göra oreda och antingen ta ett control point eller tvinga Cygnar att komma närmre mig.

Det här kommer låta som ett typiskt Dan-klagomål eftersom jag själv har bile thralls i min lista, men det som jag verkligen kände skulle avgöra för min del var hur bra Thunderheaden skulle pulsa. Jag brukar inte vara så orolig för Cygnar när jag spelar Terminus, men nu fanns ett legitimt hot som skulle kunna göra mig ledsen.

Ok, vi rullar tärning och jag vinner (3 mot 1 + Anastasia!) och väljer något, ingen aning om vad vi valde. Jag hamnade i alla fall med ryggen mot väggen, bordet vi spelade på var rätt högt så det var rätt najs att stå upp och spela på en behaglig höjd, men det blev lätt obekvämt efter en stund. Första rundan var lite som vanligt för min del, Malediction på Terminus och en himla massa springande framåt med allt. Terminus fulchargade sig framåt för att jag skulle hamna mer åt cirkeln på min sida och efter första rundan såg det ut ungefär så här.  En hel del figurer är inte utmarkerade men dom var inte så viktiga. Dom där tre blåa är B13, jag glömde ge dom text.


Det som händer är något jag inte är så van med och därmed inte utnyttjade ordentligt, Linus backade mycket med sina skytteenheter. Han pressade inte mot cirkeln på min sida och förnekade Terminus själar genom att ställa Gun Mages så långt bort. Det jag borde ha gjort är att ändra mitt mål och köra all out mot min poänggivande cirkel, men istället så var jag för seg och fegade framåt. Mage Storm-skottet från B13 var i vägen för min del för det mesta, jag positionerade mina Sac Pawns klumpigt. Jag blev rätt utskjuten helt enkelt men Terminus själv klarade sig bra, förutom att han blev Black Oilad av Gorman en runda (haha).

Tyvärr fick spelet ett abrupt slut när Caine Gate Crash:ade ut ur Killboxen och jag vann. Vi spelade lite mer ändå efter att ha skrivit ner resultaten. I övrigt så var det riktigt jobbigt att möta någon som faktiskt höll sig utanför min räckvidd så mycket, vilket pekade på en rejäl brist i min armékonstruktion. Nästa fiende, Khador-Carl, Borlänge-Bossen.

torsdag 29 mars 2012

Dan to Örebro: Road 1 Fight


I slutändan så valde jag att spela mina Cryx. Jag kände mig för obekväm med Legion och Kallus har jag egentligen knappt spelat med, som alla vet så är nya saker skrämmande. Mina listor blev så här:

Terminus
-Stalker
10 bane knights
10 bane thralls + UA
Tartarus
6 bile thralls
Darragh Wrathe
Gerlak
Gorman
Saxon Orrick
2 warwitch sirens
Withershadow Combine

eAspy
-Deathripper
-Deathripper
-Skarlock
10 bane knights
10 bane thralls + UA
Tartarus
6 bile thralls
Gerlak
Gorman
Saxon Orrick
2 warwitch sirens
Withershadow Combine

Väldigt lika listor och det är skönt för då slipper jag packa ner så mycket. Tanken bakom Terminus-listan är rätt simpel, tuta framåt och feata så fort det finns chans på 3 eller mer själar samt undvik att dö. eAspy-listan följer samma devis fast saknar Tough-bubblan som Terminus så snällt skänker ifrån sig. Båda listorna fokuserar på att leverera många hot samtidigt med viss support. En massa weaponmasters står för dom övervägande hoten medan bile thralls gör sitt om dom kommer fram. Det låter simpelt nog för att vara min gameplan.

Vi anlände lite försenade till Batalj (Örebro går inte att hitta i), stress-skrev ner listorna på steamrollerformulär och sedan kom pairings. Med 4 cryx på plats av 20 deltagare så vore det väl jättekonstigt om jag inte får möte Cryx det första som händer, sagt och gjort jag ska möta  Södertäljes Dalahäst/Dalahingst Emilio, även känd som Muffin. Scenariot är "Incoming!" och han har med sig eAspy och Mortenebra. Terminus mot Cryx kan funka bra, men något som funkar ännu bättre är att ha igång Hellbound och slippa undan motståndarens eAspy feat tänker jag. eAspy bör vara rätt vass mot Mortenebra också när jag har så många odöda infanterister som kan vara ivägen. Jag väljer eAspy och Emilio väljer också eAspy. Det här är helt bisarrt egentligen eftersom vi båda tvingas att använda våra feats mot varandras arméer istället för casters så länge vi båda upkeepar Hellbound, vilket verkade rätt rimligt med tanke på att vi båda hade Withershadow Combine med oss som kunde upkeepa gratis. Det här kan vara Emilios lista:

Lich Lord Asphyxious
* Deathjack
* Slayer
* Slayer
6 Bane Thralls + UA
10 Mechanithralls
Necrosurgeon & 3 Stitch Thralls
The Withershadow Combine
Bane Lord Tartarus
General Gerlak Slaughterborn
Necrotech & 1 Scrap Thrall
Warwitch Siren
Warwitch Siren

Scenariot var som sagt "Incoming!" där vi kunde få control points på  två olika sätt. Antingen kunde man få 1 poäng genom att hålla sin egna Artillery Emplacement eller få 2 poäng genom att hålla zonen på motståndarens sida när motståndarens Artillery Emplacement har pajat. Vi rullar om sida/start, jag vet inte vem som vinner slaget om vad men jag tror att jag går tvåa och får välja deploy.

Emilio deployar sina banes och Deathjacken mot min högra sida, eAspy befinner sig nära objektivet och båda slayers samt mechthralls svärmar upp mot zonen Emilio ska ta. Min egna deploy avviker inte så värst från mitt vanliga deploymentsätt, eAspy med Withershadow bakom sig hamnar nära objektivet. Bile Thralls som "countercharge" bakom alla mina banes. I övrigt så är allt en stor gröt.

Våra första turer är det gamla vanliga, kasta Hellbound, spring framåt med det mesta. Jag utnyttjar mina 2 arcnodes till att springa in och contesta Emilios objective efter att det står 1-1 i CP (båda har hållt sina egna objectives med respektive eAspy's). Efter min arcnode-contest så står det 2-1 till mig, jag slår ihjäl några mechthralls som sedan ploppar tillbaka efter att ha återvunnits av en necrosurgeon. Jag blockerar deathjackens LOS och banes framfart med 3 tuffa moln, samt springer upp med massa bane thralls för att förhindra tramples från deathjacken. Jag såg verkligen till att Emilio behövde göra sig av med 2 def 15 arcnodes för att han skulle få scorea, samt att han som bäst kunde contesta med kanske 3 banethralls. Biles stod redo för att välkomna fientliga contestbanes med en härlig dusch.


Mitt manövrerande gick hem och jag vann 3-1 på CP, men fick 0 AP. Emilio kammade hem  8 AP från mig tror jag, hälften av mina bane knights hade dött mot mechthralls och slayers. Övriga tre poäng kom säkert från Gerlak, som hittils alltid varit sämst för min del. 2 saker står ut från den här matchen, det första är att jag trodde att jag hade glömt att ställa eAspy tillräckligt nära mitt egna objektiv vilket jag som tur är stod inom 4" ändå. Det andra var att Emilio lade rökmoln i mina rökmoln. Karma.



Med en härlig seger som start på dagen så inväntade vi andra på Johan, som dels inte kan flytta modeller i rätt ordning och vars Zaal inte kan feata ihjäl modeller ordentligt. Han spelade så långsamt (34.62% söligare än oss andra) också så vi fick stressäta på pizzeria Bagdad, som faktiskt var jäkligt gott. Nästa uppdrag var nya killboxscenariot, Close Quarters, mot Cygnar, i händerna på Borlänges mest skjutglada person, Linus.

onsdag 28 mars 2012

Road to Örebro - Tale of a Subpartisan del Två.

Wall of Metal eller Hur Det Gick När Jag Spelade Mot Epic Stryker För Första Gången.
När vi kom tillbaka efter att ha ätit de mycket goda kebaberna från Bagdad (Lite trist att de som jobbade bytte kanal från arabisktalande TV till MTV när vi kom in) var det dags för nästa match. Jag skulle för första gången någonsin få möta eStryker. Jag har piskat banan med pStryker ett par gånger med mina grisar, jag har även krossat eNemo två gånger och gått 1-2 mot eCaine men aldrig spelat mot Cygnar över huvud taget med Khador.

Bakom rodret för eStryker stod Gustaf Linderup aka Jesyce. Dan hävdar att det uttalas Jay-Z eftersom han är så jäkla gangsta (Dan alltså), själv uttalar jag det Jay-sitch-E bara för att vara annorlunda mot Dan. I verkligheten har jag ingen aningen om hur det uttalas. Den gode Jesyce var dock en trevlig motståndare och han hade följande lista (ungefär, jag har glömt en del):
eStryker
Squire
Stormclad
Ol' Rowdy
Max Boomhowler + Captain Murdoch
Max Sword Knights + UA (jag är lite osäker här, men jag tror det stämmer)
Journeyman Warcaster
Archduke Alain Runewood
Black 13
eEyriss
Gorman

Scenariot var att slå ihjäl varandra i två cirklar i mitten. Återigen vann jag slaget och valde sida så Jesyce fick köra först. Fienden avancerade över hela linjen men i vanlig ordning hoppar jag till det intressanta. Jag sköt ut en hel drös troll trots deras 4+ tough. Jag har nog aldrig sett så många missade toughrolls faktiskt. Kvarvarande troll samt Sword Knights studsade rejält på Shockgtroopers, inte en enda Shocktrooper dog. Mina Mortars dödade en Black 13 men det var på min vänsterflank som det skulle avgöras.

Mina mur av tunga jacks blev chargeade av Ol' Rowdy samt Stormclad. De lyckades enbart döda Decimatorn och som svar slammade min Marauder omkring Ol'RowdyStormcladen, Harkevich featede medan Black Ivan gjorde en charge på liggande Ol'Rowdy och sköt något bös bakom striden. Berserkern träffade Stormcladen med något tror jag men gjorde typ ingen skada.

Nästa runda slog först StormcladenBerserkern utan att döda den, Gorman gick då fram och kastadeBlack OilBerserkern samt Stormcladen. Kommer inte ihåg vad, men något dödade även berserken efter detta. Ol' Rowdy reste sig och slog på Black Ivan, inget hände typ. Jag hade Jeysyce där jag ville ha honom. Han stod still på mina två väggar av högt ARM medan min Deatstar sprejade ner det de kom åt med sina farliga musköter.

Nu skulle jag gå på offensiven. Ol'Rowdy dog när jag slammade honom in i Stormcladen igen med min Marauder och jag dödade lite längs hela linjen. Harkevich lämnade skyddet av en skog han stått i hela tiden för att istället ta skydd bakom Maraudern och Black Ivan och med wreck markers runtomkring sig. Nu skulle jag vinna det här.

BOOOM. Har ni sett eStryker göra sin grej någon gång? Han kastade någon cool movementspell och stod helt plötsligt bakom min linje av metall, Runewood hade precis innan förklarat för honom hur man tar sig över döda jacks på bästa sätt och han chargeade Harkevich. Jag vet inte hur mycket skada han gjorde, 27? Det var astronomiskt i alla fall. Det var bara att gratulera den gode Jesyce.

Trots förlust i de två första matcherna var jag nöjd. Jag hade spelat ganska bra, förutom min okunskap om eStryker och kunde gå med huvudet högt som Plura sjunga. Jag snackade lite med Muffin, hörde att han också gått med två förluster och skojade lite med honom att det var dags att vi fick mötas, vi har aldrig spelat mot varandra men snackade en del på Defcon.

Fortsättning följer i:
Road to Örebro - Tale of a Subpartisan del Tre.
Bigger Wall of Metal eller Hur Jag Åt Fikabröd Till Middag

tisdag 27 mars 2012

Road to Örebro - Tale of a Subpartisan del Ett.

Khador Bonanza eller Hur Jag Fick Pisk av en Dalmas och Njöt av Det.

Hela östgötaposse:t hade som sagt landat, dock lite för sent i Bunkern i Örebro, Nerikes huvudort. Jag tänkte hur vidrigt det är att IFK Norrköpings förre lagkapten den blonde brassen Daniel Bamberg skrivit på för Örebro, men också hur töntigt det är att en del på IFKs forum ser honom som en förrädare. Norrköping ville ju inte ens ha honom, ska han svälta eller? Dessutom rankar jag inte Örebro tillräckligt högt känslomässigt för att bry mig om deras forbollslag egentligen. Synd att deras hemmaplan bytt namn från Eyravallen till Behrns Arena bara. Aldrig mer får man stå på ståplats och skandera "Kuken, Ballen, Eyravallen!".

En nostalgitår kom nästan i mitt öga, men medan jag plockade upp mina modeller på min stiliga rosa runda bricka så kom det fram en trevlig ung man med någon variant av skäggväxt och en fruktansvärt stilig t-shirt med en variant av Wolverine på. Rent instinktivt kände man att det här var en trevlig typ. Snart visade det sig att han spelade Khador som jag, och när det var dags för den första matchen var det honom jag skulle spela mot. Då fick jag för övrigt reda på vad han hette också. Mats Weingård. Alla envisades med att kalla honom för Vingård, men vad vet jag det kanske uttalas så även om jag vill uttala det som hockeyspelaren Weinhanl.

Vi skulle spela ett scenario som jag nu inte kommer ihåg vad det heter, men man har artillery emplacements, eller som Mats kallade det. In i mitten och döda. Jag visade min lista och han valde mellan Old Witch och Karchev. Jag hoppades han inte skulle välja den gamla häxan, och han valde som jag ville. Karchev mot Harkevich med andra ord.
Jag vann tärningsslaget när jag slog 7 och valde sida varpå Mats deployade sin lista. Den såg ut som följer:

Karchev
Beast 09
Behemoth
Spriggan
Kodiak
Min Battle Mechanics
Koldun Lord
Marshallad Destroyer

Kul tänkte jag, jag har aldrig spelat mot eller med en marshallad jack. Jag har dessutom enbart en match mot Karchev någonsin, då fick jag rejält med pisk med mina grisar under Lord Carver. Inte mycket Subpartisan i den listan dock.

Snart visade Mats hur man Towar saker. Helt plötsligt var han inne i mina linjer med Behemoth och Kodiak som Karchev Towat fram. Decimatorn fick bita i gräset direkt då Behemoth gav sig på honom medan Kodiaken steamade ihjäl en massa Winter Guard infanteri.

I nästa runda valde jag att feata och Harkevich gick fram och beat backade Spriggan så att Berserkern kunde slamma honom. Maraudern slammade in Behemothen i Kodiaken så att Black Ivan, Mortars och Winter Guard infanteriet sköt på Karchev i ryggen. Jag lyckades träffa så att han inte kunde dela ut fokus nästa runda.

Vedergällningen kom snabbt och våldsamt. Behemothen reste sig upp och slog på Black Ivan, Kodiak steamade ihjäl fler Winter Guard, Spriggan slog på Berserkern och Beast tog sig fram till Harkevich och gjorde lite skada. Mechanics helade Karchev en hel massa.

Jag insåg att jag var tvungen att göra en caster kill på karchev för att vinna. Kul grej tänkte jag. Jag slammade in Behemoth i Kodiaken igen med Maraudern. Winter Guard sköt igen på Karchev. Och jag fick in en charge med 3 Shocktroopers på Karchev. Jag träffade på 5+ och han hade 9 liv kvar, i snitt skulle jag göra 9 räknade jag ut. Go for it. Två av tre elitkrigare i ångkostym missar på 5+. Kul. Det var väl kanske rättvist eftersom jag haft en hel del tur med att Beast gjorde lite skada samt att jag träffat och scattrat bra med Mortars (det fanns bara en Mechanic kvar vid det här laget).

Karchev står alltså kvar med 7 liv och det är Mats tur igen. Kommer inte ihåg allt, men det viktiga var att Beast går bärsärk och dödar först Berserker, gör skada på Maraudern och slutar med att slå 1+1+2 på skada på Harkevich. Mats står med ansiktet i händerna, redo att gråta. Vad han inte vet är att fyra i skada räcker. jag funderar på hur jag ska förklara det för honom och räcker sedan fram handen och gratulerar till vinsten. Förvånad, lättad och glad jublar den trevlige Borlängebon.

Jag lyckades göra bort mig och prata om att de har en fult utsmyckad silo där. Så här i efterhand inser jag att den ligger i Hedemora men vem kan hålla reda på byarna i Dalarna. Det är som jag och mina vänner brukade säga på vår årliga resa där vi uppförde oss illa i Falun. "I Dalarna kan ingen höra dig skrika." Tack till Mats för att du inte rättade mig mig där. Då fick jag känna mig duktig ett tag till.

Efter matchen var det dags att handla lite innan lunch medan vi väntade på att Johan skulle spela klart. Jag införskaffade en enhet med Great Bears och No Quarter #41. Expediten varnade mig för att han ofta skimmade sina kunder, men att spelnördar hade så lite påengar på sina konton att det inte var värt jobbet. Jag behöll kvittot.

McGordon förklarade var det låg ställen med bra mat i närheten, han försökte sälja på oss sushi men då vi är arbetarklassgrabbar går vi inte i den klassförräderifällan utan frågade istället efter en pizzeria eller liknande. McGordon förklarade vägen och väl ute på gatan ignorerade vi hans råd och gick åt andra hållet. Snart tog stadskärnan slut och vi fick vända om. På vägen tillbaka såg vi en kebaberia som hette bagdad på en sidogata. Utifrån såg den ut som en sylta men när vi kom in blev vi glatt överaskade av att det var så fräscht och välstädat, något som inte alltid är fallet i små kebaberior på sidogator.

Dan beställde som vanligt en kebabrulle utan lök och med mild sås, för sörsta gången någonsin kommenterade jag inte hans omanlighet utan reflekterade istället över att jag vuxit som människa som inte måste kommentera detta i tid och otid. Jag beställde en likadan, men med lök och med stark sås. Johan åt någon typ av kebab i pitabröd och Stefan åt en kebabtalrik med pommes. Vi var alla överens om att det var gott och Stefan tog ett foto på sin redan uppätna talrik att skicka till Arlaharen. På något sätt var Dan i kontakt med sagda hare och snart kom det ett SMS som sa till Dan att äta upp sin fefferoni så han får lite hår på bröstet. Mitt namn dök upp i SMSet som exempel på hur en riktig mans bringa ser ut.

Glada i hågen gick vi tillbaka till spelbutiken batalj för lite mera bataljer. Fortsättning följer i Road to Örebro - Tale of a Subpartisan del Två.

Wall of Metal eller Hur Det Gick När Jag Spelade Mot Epic Stryker För Första Gången.

Le Saboteurs POV: Bilder från Örebro

Lite random bilder från Örebro med kommentarer:

Hugo (Charmant) äger upp mig med sina AOE:s, men går inte för objektivet. Jag vinner 3-2.

Men den charmerande Hugo är inte ledsen för det. +1 för Texas-slirren.

Match tre där Greenlock leker gömma pIrusk. Kan DU se honom?

Alexanders skrev dricker Cola.

match fyra: Utskjuten av eCain i händerna på Linus.

Johan ljuger för sig själv: "Jag har INGA förväntningar!"

Dan praktiskt taget tvingade mig att ta den här bilden. "Jag vill att alla ska se hur mäktig jag ser ut med ett stort boffervapen, plåta mig NU!"

Pierre omringad av sitt posse. De ska precis till att äta Muffins.

Prispallen: Dan 3:a, Alexander 1:a och Johan 2:a. Kvinnorna först som vi säger i Akenkaset. Grattis "grabbar".

söndag 25 mars 2012

Road to Örebro - Tale of a Subpartisan del Noll.
Resan Dit eller Hur Jag Fick Åka i Dans Nya Bil och Lärde Mig Älska Den
Nu när alla andra skriver om sin resa till Örebro så ska jag inte vara sämre.
Mycket på grund av att först min son och sedan min dotter haft vattenkoppor i snart 3 veckors tid och då är lite mer krävande än vanligt så kom jag sent omsider igång med målandet. Men till slut så satt jag där en kväll som jag inte kollapsade vid läggningen klockan åtta på kvällen. Tre dagar innan turneringen hade jag 29 modeller kvar att måla, på turneringen hade jag "enbart" 14 modeller omålade. Dock hade jag inte hunnit basa dem. Det kändes sådär. Nåväl, jag hade bestämt mig tidigt för att spela enbart en lista, och inte vilken lista som helst utan jag skulle spela med min Harkevich tier 4 Wolf Pack lista. Den slutgiltiga inkarnationen såg ut så här:

Harkevich, The Iron Wolf +5
Black Ivan 9/10
Decimator 8/9
Marauder 7
Berserker 6
Min Winter Guard Infantry + UA 6
Max Man-O-War Shocktroopers 9
Min Battle Mechanics 2
Kovnik Josef Grigorovich 2
Winter Guard Mortar Crew 3
Winter Guard Mortar Crew 3
Summa: 55
Jag fick följande tierbonusar: +1 to Starting Rolls, Starta med Harkevichs Upkeeps in play, placera ut 4 heavy wreck markers samt ett poäng billigare ranged jacks (därav prisreduktionen på Black Ivan och Decimator).

Då ska vi se, vad i denna lista är det som är så Subpartisanaktigt? Jo, vi kan ju börja med Harkevich, han är i sina bästa stunder en mediumbra caster trots sitt stora svarta skägg, sin coola jätteskinka i metall och sin trevliga personlighet. Om man surfar forum så verkar en ganska stor konsensus vara att de tre sämsta jacksen är Berserkers, Decimators och Marauders. Inte nödvändigtvis i den ordningen. Dessutom lägger jag ner 9 poäng på spelets långsammaste enhet, Shocktroopers. Dan "Styvis" Alf har i år försökt få mig att spela bättre saker, men det funkar helt enkelt inte för mig. Eller som han brukar säga: "Tierlistor är ett hittepå".

Så kom då äntligen den stora dagen. Jag vaknade av att klockan ringde klockan 6.00. Eftersom jag kom i säng klockan 01.50 känner jag mig ganska seg. Jag har dessutom inte packat min lista, särskilt inte de modeller som står och torkar på matbordet. Efter 20 minuters häktiskt spring i huset på Östgötaslätten sätter jag mig i min gamla rostiga Seat (undrar om de kommer slå ner på besiktningen att det har rostat ett hål stort som en snusdosa brevid tanklocket och att själva luckar som ska sitta däröver ligger i bagageutrymmet). Kosan bär till Söderköping där jag faktiskt lite innan utsatt tid hämtar upp Stefan "Le Saboteur" Hallberg.

I gemensam diskussion kring Wulffmorgenthaler och varför Softcore retar oss så mycket tar vi oss till Norrköping, Sveriges Arbetarstadspärla. Väl där byter vi till Dans nyinskaffade Skoda Fabia, hämtar upp Johan "JohanA" Adamsson och showen är så att säga igång. Dan berättar att han tappar alla koncept när han sitter bakom ratten och att han inte hittar till Örebro. Jag sitter som co-driver och ledsagar denna samling av ystra själar mot Nerike.

Diskussionerna på vägen är för komplexa för att här redovisa för ordentligt, men de inkluderar diskussioner kring när vi var barn och åkte till Finspång för att storhandla på Viberga köpcentrum. Dan förstod inte vad vi menade så för hans skull förklarade vi andra, nordöstgötar att Viberga är norra Östergötlands svar på Mobilia för sydöstgötarna. Ni vet det där första köpcentrumet som låg utanför en stad långt innan stadsbilden såg ut som den gör idag. Under DDR-Sveriges tid när Sossarna var ohotade, och vi alla ringde med Televerket.

Vidare avhandlades att Finspång är känt som Äggskallebyn eftersom de var bland de första städerna i Sverige att använda sig at sugklocka vid barnafödsel, och att de har ett väldigt trevligt badhus där, med ett O'Learys inne i själva badhusbyggnaden.

Dan tog upp att det var oerhört orealistiskt att en Minotaur och en Empire Captain båda har styrka 4. Jag vägrade erkänna detta, och i en diskussion med mycket muande och slappa handleder bevisade jag utan tvivel att en Minotaur är jämnstark med en Empire Captain i armbrytning då tjuren har kaos i sin hjärna medan kaptenen är tränad.

Vi fortsatte även vår livslånga diskussion kring att Softcore är förnedrande för den som tittar på det samt lät våran expert på den japanska kulturen Johan lära oss att uttala vissa väl valda japanska ord korrekt. Johan hänvisade till grammatiska regler och betoningar men vi funderar ändå på att nästa gång vi träffar en japan be honom uttala det åt oss.

På min fråga om Johan flyttade ifrån Hävla på grund av den trångsynthet som finns på landsbygden så förklarade Johan lite kring Hävla, sin ursprungsort, att det finns två sorters småsamhällen på landet. Den där folk är bittra och som är en fin grogrund för Sverigedemokrater, Nazister och annat patrask, och den sort där det finns övervintrade hippies, antroposofiska drag och där man kan spela i fotbollslaget fast man är över 50 år. Hävla är uppenbarligen av den senare sorten. I alla fall om man ska lita på Johan. Det låter faktiskt ganska trevligt och man kanske ska åka dit någon gång. Eller inte, det finns ju knappt vägar dit. Men trevligt lät det i alla fall.

Vi passerade Hjortkvarn, Sveriges Demografiska medelpunkt, och jag var säker på att Hallsbergs kommun har varit Sveriges Simkommun något år. Så här i efterhand hittar jag inget som styrker detta på nätet, men kan meddela att 2009 var det Kävlinge kommun i Skåne (tror jag) som fick den prestigefyllda utnämningen. Det var vad jag kunde få fram vid en snabb googleletning.

Jag berättar att när jag nyligen var i Lettland så fanns det en meny utanför en restaurang på svenska. Där serverade de rätten Gråa ärtor och späck. Ingen blev direkt sugen på det lettiska köket efter detta.

I Pålsboda stannade vi och tog ut pengar på ICA samt handlade frukost och godis. Sedan lyckades vi åka lite konstigt och kom något sent till Örebro. Väl där insåg vi att vi inte visste var vi skulle, men då såg vi Alexander Jegendahl och Kalle Åstrand med posse (jag vet inte vilka det var mer, men det var minst 4 spelare som kom gående på trottoaren). Vi stannade och frågade dem var vi skulle, struntade sedan i deras vägbeskrivning för att parkera gratis, betalade istället 160 spänn för att stå centralt men samtidigt ett soldatprov ifrån spelbutiken Batalj och stressade dit. Väl framme togs vi emot av Erik "McGordon" Sjöberg, arrangör av det hela. (Jag vill här passa på att be om ursäkt Erik, jag kallade dig en gång för El gordo istället för McGordon till Dan, och nu kan jag inte sluta på att tänka på det. El gordo betyder Grisen på spanska tror jag och jag vill inte på något sätt mena att du skulle vara en gris, jag tycker att du är trevlig som motspelare och att du arrangerade en rolig dag i Örebro. Men det låter så lika, McGordon, El gordo.)

Jag kanske ska beskriva spelbutiken Batalj för den oinvigde. Först kommer man in i en zon av butiken som är belamrad av figurspel av alla de slag. Eller inte alla de slag, men väl väldigt välsorterat med Warmachine, Hordes, 40k, Lord of the Rings osv. Innanför den zonen är det som en linje med lite fantasyböcker på en vägg samt en nostalgidisplay med gamla svenska rollspel, jag vill minnas att bland annat Mutant 2 låg däri. Innanför detta är det paintballzonen. Väggarna fylls av automatvapen, fejkhandgranater och tyska arméuniformer (tyska, inte nazistiska). Längst därinnen finns disken för betalning, en kaffebryggare samt en trappa ner till vad som kallas för bunkern. Nere i bunkern finns avdelningen för Lajvare. Fyllt med boffervapen av alla de slag, en toalett som inte städats sedan Gustav Vasas tid (men vi är väl män så det är inget problem) samt spelbord. De hade faktiskt ett väldigt bra utbud av Warmachine och Hordes så jag kan rekommendera dig läsare att gå in och impulshandla där om du är i Örebro någon gång. Och detta har jag inte fått betalt för att säga.

Fortsättning följer i:
Road to Örebro - Tale of a Subpartisan del Ett.
Khador Bonanza eller Hur Jag Fick Pisk av en Dalmas och Njöt av Det.

lördag 24 mars 2012

Road to Örebro - Ur en upptagen mans perspektiv

Hinner knappt skriva nå't här. Jag tar med typ allt jag har, bestämmer lista i bilen och hoppas på att Luciaspelet räcker som uppvärmning. Skitbra, då har vi löst det. Neeext!

Akenkaset på Facebook!

Världscommunityn har just levlat upp och blivit bättre; Akenkaset joinar Facebook i ett unikt sammarbete som ger båda parter fördelar. Gå med oss i revolutionen, häpna över våra framgångar och "Trackn'FieldpåNintendo8bitars" tryck på likeknappen.

Vi fullkomligen exploderar ut på internet genom att ni idag, 24/3 kan följa oss på 50p turneringen i Örebro där allas er egen Le Saboteur liverapporterar för att ge er vad ni vi ha. Livet blir inte bättre!

http://www.facebook.com/#!/groups/168876516565961/

fredag 23 mars 2012

Road to Örebro: "Ångerfull och ångerfull, det beror på vad du menar med ångerfull?"


Nu är det fan kört, jag har valt faktion, packat ner sakerna och gör mig i ordning för en biltripp imorrn bitti. Det enda jag ska göra nu är att dubbelkolla så att allting är med (kort, pennor, lim, markörer för spells och focus/fury, mätdon) samt börja våndas över alla jobbiga sorters listor jag kommer möta. Till råga på allt så kom jag hem för sent efter att ha hjälpt några som krockat ( http://www.corren.se/ostergotland/linkoping/tva-till-sjukhus-efter-trafikolycka-5973436-artikel.aspx ) så jag känner mig superstressad med allting. Dom som känner mig vet att jag har världens resfeber också inför minsta lilla resa så just nu är jag uppe i varv. Rapport kommer efter turneringen!



/aDan

torsdag 22 mars 2012

Örebro - ur Le Saboter's POV

Sådär ja... Nu när Dan tagit tag i det hela kan man ju inte vara sämre. Efter vad som känns som den årliga intressedippen under februari (i mångt o mycket pga min totala uppgång i IFK Norrköpings försäsong) så är suget tillbaka för att se till att Akenkaset behåller platsen som Sveriges bästa WM/H blogg!

Även om bloggen varit slumrande i ca 2 månader har mitt Warmachineengagemang inte på något sätt varit lågt. Några hårda matcher mot Dan över Vassal har hållt hjärncellerna i trim. Och när jag av ren tur lyckades sälja av min samling Wowtcg kort för en skön slant kunde jag investera i lite nytt tenn. Och om SR 2012 försöker styra om listorna till mer snabbspelade listor o mer beasts/jacks så... ja... går jag väl mot strömmen genom att casha up för:
Gatorman Posse
Min. Scattergunners
Scattergunners UA
Min. Kreilwarriors
Kreilwarriors UA
Grundbox Boomhowler o company.

Det är 27 st mediumbaser infanteri för den som är intresserad av exakta siffror.

Listbyggarknölarna har gnuggast och nu på torsdagskvällen har jag finaliserat mina två listor. Dessa två kommer jag inte avslöja, även om det knappt är någon risk att någon läser här längre. Men jag dristar mig att säga att jag kommer spela troll.
Med mycket Khador och warmachine över lag anmält till Örebro har jag gått mot en anti-hög DEF lista och en anti-hög ARM lista. Det borde kunna hantera det som jag ställs mot. Ja, förutom Johans j*vla Zaal lista om han tar den. Och vem faan kan hantera eGaspy!?

Ska iaf bli kul att få spela sina första matcher med SR2012 och testa på lite nya scenarion. Vi får se hur det går. Förhoppningsvis kan jag ta lite bilder och låta Dan skriva sina putslustiga battlereports.

//Le Saboteur

Road to Örebro: Scenarion är för posers.


Efter tips från Rickard så ska jag kolla in scenariona lite närmre.


Incoming:  Jag har inte spelat denna men den ser rätt fräsig ut. Skjut ut motståndarens Artillery Emplacement och tvinga honom att komma mot dig. Det fungerar visserligen bara för ena Legionlistan. Hm.

Close Quarters: Upphottat Killbox med cirkulära zoner att kontrollera. Låter bra för båda mina faktionsval.

Demolition: Bullrush mot mitten! Det här ser riktigt skoj ut! Lär funka bra för samtliga tilltänkta listor utom min eLylyth-lista.

Envelopment: Flankscenario! Jag har övat en del flankscenarion både mot Pierre och Stefan. Jag gillar att deploymenten tvingar ihop infanterisvärmar i några av scenariona, jag har haft rejäla blobbar som nästan deployat närmast ytterkanten. Det här kan nog gå att spela på 2 sätt, antingen helt strunta i att plocka poäng och attritiona ner motståndaren genom att parkera i den zon han ska scorea i, altnerativt rusa mot sin egna poängzon och lämna lite strötjafs för att contesta.  Reinforcements funkar säkerligen ypperligt som störpjäser när dom kommer in. Jag känner inte att någon av mina Legion eller Cryx-listor har massiva övertag över varandra i det här scenariot men det kan komma att ändras efter att jag faktiskt spelat den.

Jaha, tack för tipset Rickard. Jag måste besluta mig om faktion/listor imorrn kväll och jag är fortfarande kluven, men nu är jag mer eller mindre mästare på scenariona. Allt som är felaktigt är givetvis falskinfo jag sprider till övriga deltagare (det är iofs bara Stefan, Pierre och kanske Johan som läser det här ändå). Två stora frågor återstår, kommer Johan ställa in och jobba istället och var fasen är Joakim Bjelkås? Han borde spela.  Imorrn kväll kommer någon snajdig uppdatering med vad jag beslutar mig för!

/aDan

måndag 19 mars 2012

Road to Örebro: "Det enda som fattas är en podcast..."


På lördag är det dags för turnering i Örebro. För min del så är det årets första turnering och min första chans att se sr2012 in action "på riktigt", inget övningsspelande utan riktiga matcher mot (förhoppningsvis) nya motståndare. Det stora undantaget för Örebro är att det inte är några karaktärsrestriktioner vilket några kanske tycker är konstigt/bra/dåligt/vadsomhelst men jag tycker det är lite skönt, men ändå jobbigt. Skönt för jag slipper packa ner så många figurer och kan ha mina gamla listor, jobbigt för att jag har övat på att spela med karaktärsrestrikioner.

Listor är det stora dilemmat.  Jag har ett par faktionsspecifika listor färdiga, det jag har svårt att bestämma mig för just nu är om jag ska spela Legion eller Cryx. Cryx har jag blivit rätt bekväm med och känner mig någorlunda trygg med när jag spelar. Legion har jag fått upp ögonen för igen efter att jag fick Kallus och en hel båtlast med Incubis när jag fyllde år i februari av mina med-akenkasare. Kallus är annorlunda och väldigt tuff, dock känner jag mig inte alls så säker med honom när jag spelar honom. Kallus skulle i så fall få eLylyth/Lylyth2 som samarbetspartner. Till Cryx blir det eAsphyx/Asphyx2 och Terminus, några som fungerar helt ok för min del. Jag har lite svårt för att hantera aktiveringsordningen med eAsphyx men jag har övat en del mot Stefans troll med honom på sista tiden just för att åtgärda det.

Cryxlistorna har mycket infanteri och Legion-listorna har många beasts (även Kallus-listan, hör och häpna) och tidsaspekten är ingen fara för min del. 12min per tur är det i Örebro och mina första övningsmatcher råkade jag spela på 7 minuter för jag läste fel. 7 minuter med Cryx, inga problem. Det jag har svårt för är att hantera min Fury under tidspress, för är det något som jag har svårt för så är det uppenbarligen simpel matematik. Om jag ska försöka meta-spela så är anmälningarna tungt viktade mot Khador. Det förhindrar inte folk från att ändra faktion (jag säker faktion trots att det är fel ord) och hjälper mig egentligen inte så mycket då Khador ändå kan spelas på flera olika sätt. Är det en snabb Strakhov, en skytte-Sorscha, warjack-Karchev eller en Pierre-Harkevich? Det är ändå ett rätt brett spann som jag egentligen läser som "hoppas ingen kör med massa Iron Flesh Kayazy/WGDS eller många jacks".  Utöver det så är det mest intressanta att det endast är 1 Cygnar anmäld än så länge och inte alls många Hordes. Warmachine är många fler för tillfället. Jag tror inte att det kommer påverka mitt val så värst men det är intressant läsning.

Hela det här inlägget är väl ett uttryck för min vanliga turneringsångest. Just nu är jag kluven över vad jag ska spela, även om jag minst 3 gånger har "verkligen bestämt mig för att spela Legion/Cryx" redan. Oavsett vad jag väljer att spela så ska det bli skoj att åka till Örebro och se hur dom spelar samt vad som OP i deras meta.  Min förhoppning är att spela mot någon Menoth då jag möter dom så sällan och jag hoppas slippa möta Johans Skorne, oavsett vad jag spelar.

Förhoppningsvis så uppdaterar jag när ett beslut har tagits och i vilket fall så ska jag försöka skriva en rapport efter turneringen. Som vanligt utlovas inga bilder för det kommer jag aldrig ihåg men rapporterna brukar uppskattas av några ändå.

/Ångest-Dan