lördag 23 mars 2013

Ambivalent kring min plats i WarmaHordes.


 

 
Vad nu säger ni. Vad håller den där Pierre på med. Skriva någon slags självransakande rant med existentiella frågor blandat med spel. Har hans gubbiga bitterhet till slut tagit övertaget? Men nej så är det inte.

Jag kan tillstå att Gargantuans för mig är en stor besvikelse, även om jag nu speltestat Midas en match och han var verkligen kul att rocka loss med. Jag har ju som de flesta vet en fabläss för Farrow som kanske inte riktigt är frisk. Jag har målat mina som skära tamgrisar med rustningar i rosa och brons. Till detta har jag en rosa bricka, rosa gummigrisar som furymarkörer, två uppsättningar rosa tärningar (förpackningen med 36 var för små, så jag köpte en ny förpackning med 16 större tärningar) osv. Jag har medvetet valt bort Gatormen eftersom jag helt enkelt inte har gillat estetiken. Jag föredrar helt enkelt bioniska grisar framför vodookrokodiler.



När det blev klart att krokodilerna skulle få en Bog Trog caster bestämde jag mig dock för att starta upp dem också, vilket jag ska göra. Jag har köpt på mig en del av Styvis gamla krokodiler från Arlaharen, men har ännu ingen caster. Det ska dock bli en Rask vad det lider. Införskaffandet och några smärre modifieringar ligger dock ute på entreprenad för tillfället.

Trots bara fyra släpp till Minions i Gargantuans så är jag ändå intresserad av denna den sämsta av alla fraktioner. Det är ju en fascination jag alltid har haft. Jag spelade Dark Elves när de var kassa, slutade med det när de blev bra, jag spelade Imperial Guard tills flyers introducerades i 40k och jag spelade Space Orks i gamla 40k (med början i Rogue Trader reglerna, det ni kids, så gammal är jag) under tiden det fanns Virus Bombs som kunde döda min armé efter deployment innan runda 1 (inte så balanserat).

Men nu är det inte det som jag egentligen vill prata om idag. Utan jag ska prata om att jag står inför ett vägskäl inom WarmaHordes. Jag vet att jag ska behålla mina Minions även om de suger, för jag älskar modellerna och fraktionen trots allt. Vad jag ska diskutera nu är min andra fraktion, Khador.

Jag tvekade länge inför att ge mig in i en Warmachinefraktion över huvud taget. Men när Harkevich släpptes kände jag att det var dags. Jag föll direkt och skaffade en 35 pts tier 4 lista. Det skulle inte bli mer men som ni vet stannar det sällan där. Snart var listan uppe i 50 pts och efter ett par inköp av begagnade saker på tradera satt jag på lite blandade Khador pryttlar. Efter det har det rullat på.

Nu sitter jag där med en förmögenhet investerad i Khador och har egentligen aldrig haft riktigt kul när jag spelat dem. Jag har nästan uteslutande valt sämre val hela tiden. Det tog ett bra tag innan jag köpte en Dödsstjärna till exempel. Inte för att jag inte ville ha den i spelet, utan för att det är fula modeller och jag inte direkt känner något för dem.

Samtidigt är jag nöjd med det jag målat. Jag kommer aldrig bli en David Berggren, Christian Aas, Jonatan Ross eller Emilio Miranda när jag ska måla, de har för övrigt målat de arméer som är mina personliga favoriter inom touren. Men trots detta och trots att jag dippar mina modeller så är jag nöjd med dem. Särskilt som jag har en speciell sorts bokstavskombination som gör att jag hellre spelar med omålat än sådant som andra har målat.

Hur som helst så hamnade jag i en situation där Johan_A är skyldig mig 1000 kronor och jag sa att han skulle köpa mig en Conquest för pengarna. Som tur är så är ju Johans förmåga att följa instruktioner fortfarande nedsatt sedan hans födsel så han failade med detta och hade inte fixat det när jag fick min uppenbarelse. Jag tycker inte om att spela Khador. Jag vill inte spela stora infanterienheter. Jag är inte ens säker på att jag vill använda mig av fokussystemet. Jag vill gärna ha lite mer fippel och synergier än hur det ser ut i klassiska Khadorlistor.

Jag har varit inne på det här spåret tidigare i diskussioner med Dan då han frågat om jag vill låna hans Legion eller Cryx ett tag. Men då jag inte gillar lånade modeller och avskyr Legions estetik så avstod jag och fortsatte investera i Khador istället.

Så nu vet jag inte vad jag ska göra. Jag funderar på att sälja av armén, men det känns så ovärt att jag nästan hellre stopper den i malpåse. Någon dag kanske jag vill spela den. Och att spela Harkevich, Vlad3 och eIrusk är i alla fall ganska kul även om det inte är så kompetativt. Om inte annat är det väl trevligt att ha lite mer att spela med om 10 år när grabben är stor nog att spela. Jag kan ju berätta att jag har en rejäl samlargen och har forfarande kvar hela min Imperial Guard armé, Dark Elf armé, Pan-Oceanians och Behemoth Orcs.

Samtidigt vet jag inte om jag vill satsa alla mina ägg i Minionskorgen. För även om jag älskar den så är den inte särskilt kompetativ. Jag har förvisso utropat 2013 till Year of the Clownfish med Rask, men jag hade ändå tänkt ta det lite lugnt.

Jag funderar alltså på att starta något nytt och bara packa in mina Khador i förrådet. Följande funderar jag på:

Trollbloods.
Jag skulle kunna måla dem effektfullt i samma rosa schema som mina Minions. Jag har ett kärleksförhållande till Jarl. Han kan vara coolaste warlocken i spelet och de fick massor med ascoola och bra grejer i Gargantuans. Jag gillar även cartoony stilen och trots att det går emot den gängse meningen i Akenkaset har jag alltid gillat indianer.

Circle.
Den fraktion jag valde mellan när jag till slut valde Khador. Allt som Khador inte är. Jag kan även måla dem coolt i rosa. Jag har en dröm om en fungerande Cassiuslista. Tyvärr har ju min granne Ross precis börjat spela dem och jag är inte säker på att jag vill spela samma fraktion som honom en gång till.

Protectorate.
Jag vann en gång en startbox till Protectorate i Speltidningen Fenix. Den bytte jag mot Infintymodeller eftersom jag hatar stora axelskydd. Däremot gillar jag fluffet, spelstilen (mycket jacks) och har länge funderat på att måla en hel armé i guld som jag dippar. Det skulle kunna fungera.

Cryx.
I teorin har Cryx allt det som jag vill ha. Fippel och synergier. I verkligheten är det nog egentligen inte jag helt enkelt.

Merceneries.
Jag har ju mycket till en Mercarmé redan. Samtidigt tror jag att det kan vara lite för begränsande för mig att spela Mercs och Minions. Vad skulle jag få ut av det egentligen?

Convergence of Cyriss.
Jag gillar estetiken och även här kan jag få måla guld om jag vill. Dessutom ser det kul ut med ett nytt sätt att spela Warmachine med de specialregler de har. Men jag är mycket tveksam till att ge mig in i ännu en ny fraktion med vad det betyder av skevhet i spelbalans. Det känns lite som att starta Minions igen. Dessutom är jag inte så förtjust i matematiker även om jag gillar robotar.

Vi får se vad som händer, men nu fick jag i alla fall lufta mina tankar och känslor på ett semiöppet sätt samtidigt som jag kunde uppdatera bloggen lite grann. Det troliga är väl att jag helt enkelt stoppar in Khador i skåpet och satsar på Minions i år.

Jag ska ju ändå ha ett tredje barn om tio dagar vad det innebär av mindre inkomster och ökade utgifter. Jag kan berätta för den hågade att de tio pappadagar som man får ta ut i samband med ett barns födelse inte har någon begränsning i timmar. Jag som arbetar i skift om 23-25 timmar med sovande jour i mitten får alltså vara hemma i cirka en månad. Tyvärr så får jag ju bara 75% av tio dagar av Försäkringskassan i ersättning (min ersättningsnivå per dag är iof lite högre än de som arbetar raka veckor) så jag förlorar cirka 10000 kronor på att vara hemma, men samtidigt så vet jag ju sen föregående två barn att det verkligen är värt att vara hemma så mycket när ens barn är så litet. Det är en ynnest som är få förunnat. Semesterresor och liknande kan vi vänta något år med, vårt nya barn föds nu.

torsdag 21 mars 2013

LBK Tour 2 2013. Pirrekurrs första sista placering.

Rent tekniskt stämmer det kanske inte då jag droppat en turnering tidigare och då blev bumpad till sista plats, precis som jag tycker man ska göra. Men i alla fall, nu har jag spelat min första turnering där jag kom sist av alla på riktigt som de säger.

Jag kom i säng sent kvällen innan då det var föräldrafest på förskolan. Själv höll jag mig nykter men det var kul att se de andra föräldrarna slappna av lite. Själv är jag ju som bekant tillräckligt avslappnad utan alkohol så vi hamnade på samma avslappningsnivå.

Klockan 9.00 skulle jag vara i lokalen, klockan 8.15 vaknade jag. Jag hade ännu inte gjort någon lista. Jag hade tänkt mig något liknande den Carver lista som jag spelade förra Touren, men då jag saknar en andra enhet brigander kan jag inte köra Carvers tierlista.

Istället blev det denna lista, baserad på typ det som låg i väskan som jag bara tog med mig.


Lord Carver, Bringer of Most Massive Destruction Esquire III +3
*Targ 2
*Road Hog 9
*Road Hog 9
*War Hog 8
*Gun Boar 5
*Razor Boar 2
*Razor Boar 2
Slaughterhousers 6
Max Brigands 8
Saxon Orrick 2
Razorback 3

Advance deploy på alla enheter.

Ganska besttungt och med en Razorback för att det var så länge sedan.

Jag orkade inte slänga ihop en andralista och det var ju ändå en 1-2 liststurnering.

I första matchen fick jag en retur mot Per-Anton Walander som jag fick stryk av i sista matchen på förra touren. Han droppade ner Nemo3 även denna gång, men hade fixat in en Stormstrider och en andra Stormclad bland annat. Han hade fortfarande med sig Thunderhead.

En dålig matchup för grisar, men framförallt för min lista där infanteriet är en första våg. Min plan var att swampa honom med brigander och hoppas på lite bra tough rolls för att sedan komma i en andravåg med Slaughterhousers och bestar och utnyttja det faktum att han står kvar på mittlinjen. Det gick inte. Jag missade mina första 17! toughslag och hade ingen armé kvar. Per-Anton var dock het på att ta scenariopoäng och därför lyckades jag inte bara scrappa Thunderhead och en Stormclad, utan också tända eld på Nemo3. Vid det tillfället hade jag bara Carver och en Road Hog kvar. Det var osmidigt gjort av Per-Anton måste jag säga och därför avslutade han sedan matchen och slog ihjäl Carver direkt. För min del hängde det till slut på om jag kunde ta Nemo3s sista 5 liv med elden. Jag behövde alltså slå 9+ på två tärningar. Jag slog en etta och en tvåa och om sanningen ska fram vann Per-Anton mycket välförtjänt även om jag hade otur. Han ägde matchen från start till slut, men spelade bort sig en runda och gav mig chansen till en hail mary.

Andra matchen fick jag en BYE, och dagens enda vinst.

I tredje matchen fick jag möta min gode vän Stefan "Le Saboteur" Hallberg. Han spelade eMadrak med sten, Mauler, Fennblades, Tuffalos mm. Vi stod länge på mittlinjen och slog på varandra, jag featade först och tog ut en del av hans armé. Han featade tilbaka och gjorde samma sak. Jag chargeade in i Madrak med Carver utan att någonsin ha läst på Madraks kort. Han skickade vidare skadan varje gång med Grim Salvation som han skickade in i sin Kriel Stone som sedan skickade skadan vidare på killar i sin enhet. Jag fick även in min War Hog i honom och när jag hade använt alla resurser till mitt förfogande så stod Madrak kvar på 2 liv. Det var bara en formalitet så slog han ihjäl mig.

Efter matchen frågade arrangören Anton mig hur det gått och jag berättar hur det gick varpå han säger att Krieldstonen inte fungerar så. Anton, jag och Erik Sjöberg kollar i Trollboken och hoppsan, Grim Salvation skickar inte vidare skada, den tar bort en modell från spelet, så Krielstonen tar ingen skada att skicka vidare utan den plockas bort helt enkelt. Jag visade mitt missnöje genom att ragequitta, kalla Stefan för okvädningsord och åka hem. Eller inte. Jag sa att hans misstag skulle det snart stå om på en blogg nära honom. Varsågod Stefan.

I fjärde och sista matchen fick jag möta Fredrik Rabén och hans eStrykerlista. Det var Swordknights, Stormclad, Old Rowdy, Black 13 mm. Jag var aldrig nära vinst, främst för att jag inte ens klarade av att döda Sword Knights med Carver på charge under feat. Min förlust var på intet sätt orättmätig, men mina dåliga tärningsrull gjorde att det aldrig riktigt blev roligt ens en gång. Det blev en sådan där match när motståndaren efter ett tag ber om ursäkt för dina egna tärningar. Men det är som det är så det är bara att acceptera.

Men det hände lite roliga saker under dagen också. Johan Adamsson hade med sig Dan Alfs senaste sändning från Narren så ett obläddrat ex av Gargantuans låg och såg sexigt ut på ett bord. Jag ringde Dan och bestämde att jag skulle ta hem den om inte Dan hann in och hämta den efter jobbet. Självklart lästa jag allt Minionsfluff när jag hade BYE och jag gillade Midasfluffet. PP skriver ju inte direkt särskilt bra fluff, men fördelen med Minions i flufftexten är att alla andra är så jävla episka, Minions slåss om skulorna från andras bord, det gör det lite mer intressant i min bok.

Det hanns även med en diskussion där Hyperion och Conquest jämfördes med porr från 80-talet. Det är inte högintressant, men det får jobbet gjort. Och egentligen är det mest för folk som gillar tjejer med vågigt hår. Jag förstår inte själv riktigt kontentan, men det måste ju stämma, för jag sa det.

fredag 1 mars 2013

PirreBitter avslutar LBK Touren 1.

Nåväl. här kommer:

Pirrekurr Does LBK Tour del 4, sista delen, bättre sent än aldrig.


Efter att äntligen ha vunnit en match så blev jag lottad mot ännu en nybörjare. Han heter Per-Anton Walander och spelade typ följande Nemo3-lista:

Artificier General Nemo (*3pts)
* Stormclad (10pts)
* Thunderhead (12pts)
* Squire (2pts)
Arcane Tempest Gun Mages (Leader and 5 Grunts) (6pts)
* Arcane Tempest Gun Mage Officer (2pts)
Storm Tower (2pts)
Stormblade Infantry (Leader and 5 Grunts) (5pts)
Stormguard (Leader and 9 Grunts) (9pts)


I det här fallet saknas det 5 poäng i listan och det är så länge sedan att det kan även vara med saker som egentligen inte ska vara med. Det var en eldedikerad Nemo3 lista i varje fall.

Eftersom jag inte kommer ihåg eftersom det var för länge sedan samt att jag bara skriver den här rapporten för att jag ska bli klar så går jag direkt på det viktigaste:

Jag fick stryk. Det visar sig att bacon tillagas bra av el.

Det hela slutade med att jag hade satt eld på Nemo3 som hade ca 4-5 liv kvar. Han fortsatte att brinna men jag klarade inte av att slå tärningar och han stod kvar på ett liv. Sedan dödade min motståndare Carver hur enkelt som helst.

Jag slutade låångt ner i rullorna och för att summera det hela så gick jag 1-3 där jag vann på tid mot en nybörjare, blev krossad av Harbinger där jag med lite tur hade kunnat vinna efter två boostade PS 12 continious fire träffar min runda ett (ok, mycket tur), jag fick också precis stryk av både pSeverius och Nemo3 där jag hade tänt eld på dem och båda överlevde elden med ett liv kvar vardera.

Efter den här turneringen har jag börjat med Umbraligan, där kört två matcher varav den ena var mot eCaine där jag satte eld på Caine. Var tvungen att träffa på 12+ med boostade tärningar, gör det, lämnar Caine på 3-4 liv och sedan slocknar elden.

Jag börjar tro att det här med fire assassination inte fungerar i spelet. Tråkigt när man bygger en lista för att göra en sak. Man gör den saken, och man får pisk.

PirreBitter over and out.