Road to Örebro - Tale of a Subpartisan del Fyra. Sista delen.

Cassius' Clay eller Pirrekurrs Värsta Match i Mannaminne

Pliktskyldigt gör jag en snabbgenomgång av match fyra i Örebro. Jag mötte en kille som hette Adam någonting. Han spelade Circle med Cassius som caster. Ascoolt tänkte jag som aldrig sett Cassius in play. Hans lista hade i varje fall en eller två Gallows Groves, Megalith eller Woldwarden, Druider, Tharntjejer med spjut, Tharntjejer på vargar och mer. Som Reinforcements hade han någon typ av Warpwolf.

Trött, men glad efter att äntligen vunnit en match fick jag vänta på min motståndare medan alla andra satte upp sitt. Sedan såg jag att vi fick de värdelösa borden med glidkullarna. Sedan deployade jag bara för att i min trötthet ställa fel, dvs missa att man bara ska deploya på två redjedelar av min sida. Jag har svårt att höra vad min motståndare säger då han pratar väldigt tyst och jag måste hela tiden fråga vad han säger. Jag måste deploya hela min arme i en nedförbacke där alla modellerna glider när jag ställer ner dem.

Jag tycker det är jobbigt att jag gjorde fel i deploymenten. När jag sedan ska ta in mina reinforcements så lägger jag min spray template istället för en tärning som markör där jag får ställa in mina gubbar. Adam blir upprörd, förståeligt. Jag är superstressad och har verkligen inte roligt. Jag blir anklagad för att försöka fuskmäta med templaten, jag frågar om han verkligen tror det. jag har 3" deployment och 14" range attack på alla mina reinforcementtrupper, hans enhet står ca 4-5" därifrån. Jag lägger mig i alla fall platt eftersom han har rätt. Jag ska inte använda en måttstock och lägga på bordet. Känner mig nu dubbelt stressad. Där tar turnen slut.

Arg och irriterad då jag bara hunnit deploya mina reinforcments och allokera focus tar jag en extension. Är ännu mera iritterad då jag ALDRIG timeat ut någonsin förut med denna lista fortsätter jag. Hinner flytta Black Ivan och Shocktroopers innan extensionen tar slut.
Min moståndare dödar något, jag vet inte vad. Men när vi ska fortsätta lägger jag märke till att min motståndare redan tagit 2 scenariopoäng utan att märka detta. Jag tackar honom för matchen när vi inser att det krävs 3 poäng för vinst. I samma veva märker jag att min timerapp på iPhonen lagt av. Min motståndare timear mina turns hädanefter (Jag har nu köpt en iPhone 4S, nu ska det bli andra bullar av).

Jag är jävligt uppgiven men vill ändå vinna. Satsar på att få in allt jag kan i zonen, lyckas få in 1 Shocktrooper och 2 Mechanics. Woldwarden/Megalith med hjälp av Druiderna flyttar på allt detta. Förlust på scenario med 0-3.

Jag hade astråkigt, men får dåligt samvete över min trista inställning. Snackar lite med Adam och försöker ändå bonda lite med honom. Når inte riktigt fram känner jag men vi utbyter i alla fall lite plattityder.

Söker sedan lite manlig bonding med Muffin och hans vänner, de verkar komma på LinCon och var trevliga. Som alla vet vid det här laget kom Johan "Jag är så rostig" Adamsson tvåa och Dan "Pommac" Alf trea så jag fick höra detta i flera sekunder.

Sedan tröstköpte jag en kvinnlig Manhunter för att på en och samma gång fylla mitt begär av pornografi och tennfigurer. Höll en liten föreläsning om just pornografi och tonåringar inför en liten skara människor. Min tes är att Internet är skadligt för tonåringar då kvinnor och deras kroppar aldrig får vara mystiska väsen för dem. Den naturliga ordningen som startar med att man tjuvtittar på BH-sidorna i Ellos katalogen och som sedan stegras till den nivå man nu vill lägga sig i sin syn på sexualitet och pornografi i synnerhet är satt ur spel om man startar utforskandet med att se Agda 83 år idka tidelag med en åsna första gången man ska se en naken kvinna. Jag berättar även om när jag arbetade som SO-lärare i en årskurs 7:a och gav en elev i läxa att prata om pornografi med sin pappa då jag hade hört honom skryta om att han sett sådan film under helgen. Tyvärr fegade jag ur och följde aldrig upp detta, men där kunde jag ha räddat en själ.

På vägen hem stannade vi och åt på Max. Jag åt en delikat hamburgare och drack milkshake till. Sedan åkte vi hemåt till Norrköping. Väl däl skjutsade jag hem Stefan till Söderköping, på vägen var vi nog trötta för vi började prata om relationen till våra mammor. Inte alls manligt. Sedan åkte jag småvägarna hem till Linköping och var hemma vid klockan 02.00 på natten. Där hade jag som vanligt svårt att sova utan barnen i huset (apropå att vara omanlig och utlämnande) och runt 04.00 kom John Blund och strödde sömnsand i mina ögon. Ridå.